Skrivet av: Börje | oktober 30, 2007

Fågelinfluensa

Influensa

Efter att ha läst vad de ofta sensationssökande tidningarna skriver om fågelinfluensa, är min uppfattning att de flesta läsare skulle ha nytta av vissa grundkunskaper i ämnet. Jag hoppas på att kunna räta ut några av frågetecknen kring influensaviruset på ett någorlunda lättfattligt sätt.

De ord och meningar som är skrivna med kursiv stil är inte viktiga att förstå utan är namn/beteckningar eller har ingen större betydelse för helheten.

Vad är ett virus?

För att inte snöa in på detaljer nöjer jag mig med följande. Ett virus:
-som går in i en cell sägs infektera cellen.
-kan inte föröka sig eller producera några proteiner utan att infektera en cell.

När ett virus inte är i en infekterad cell är det helt passivt, och kan ses som ett dött paket som är på väg till nästa cell eller förstöras.

För influensa gäller att den infekterade cellen släpper ifrån sig nyproducerat virus, lite i taget, som i sin tur infekterar andra celler.

Typning av influensavirus

Influensavirus delas in i tre grupper A, B och C. Denna uppdelning är utifrån vissa proteiner viruset kodar för. (Dock inte HA och NA som snart kommer nämnas.)

Den typ som tidigare legat bakom pandemier är Influensa A som förekommer hos ett flertal arter, däribland grisar, olika fågelarter och så klart människor.

Typ B förekommer hos människor och sälar och ligger bakom vissa mindre epidemier dock inga pandemier. C förekommer hos människa och gris men vållar inga större problem.

Subtyper av influensa A

Influensa A delas i sin tur in i grupper utifrån vilken typ av Hemagglutinin (HA) och Neuraminidas (NA) det har. Exempelvis har H1N1 hemaggluttinin av typ 1 och neuraminidas av typ 1. HA och NA sitter på virusets hölje då det inte är inne i en cell.

HA hjälper viruset att binda till cellen och att ta sig in i densamma. Funktionen av NA är inte lika uppenbar men hjälper cellen att ta sig igenom ett ”skyddsskikt” framför vissa celler och underlättar även när nya virus skall lämna den infekterade cellen. Det är främst HA och till viss del NA som känns igen av immunförsvaret innan det tagit sig in i någon cell.

Har du tidigare varit sjuk i ett influensa A-virus har du antikroppar mot andra virus med liknande HA och således ett visst skydd mot dessa. Om du blir infekterad och sjuk i influensa A kommer även andra delar (cell-medierade) av immunförsvaret, lära sig känna igen andra proteiner, typiska och gemensamma för alla influensavirus av typ A. Detta ger ett visst skydd om du återigen skulle bli infekterad av typ A.

Om ett större utbrott skall ske krävs naturligtvis att en större grupp människor som inte är immuna exponeras för viruset. Då influensa A kommer varje år borde de flesta redan ha exponerats för virus av de vanligare subtyperna, och man kan fråga sig varför samma person kan bli sjuk flera gånger.

Förändring av influensa A-viruset

Influensa har dock två viktiga egenskaper som gör att det kan förändras tillräckligt mycket för att en som tidigare varit sjuk och blivit immun, återigen skall kunna få influensa.

1. Mutationer: När viruset ”kopierar sig” (replikerar) i cellen blir det ganska ofta små fel. Så kopian är inte helt identisk med orginalet. Ett fel kan leda till en förändring hos viruset och avkomman kan klara sig bättre, sämre eller rent av inte kunna infektera en ny cell alls och sprids i det sista fallet inte vidare. De virus som klarar sig bättre är ofta de som klarar sig bättre undan kroppens immunförsvar. Denna typen av förändring (mutationer) är det som ligger bakom de epidemier vi ser varje år. Förändringen kommer gradvis och är inte helt nytt för många människor samtidigt.

2. Utbyte av segment (genetic shift): Olika influensa A-virus kan kombineras då något djur eller människa blir smittad av två olika virus samtidigt. I de fall en virusstam som kommer från exempelvis en and smittar en gris eller tamfågel, redan infekterad med ett annat influensa A virus, kommer de två virusen att bilda nya virion (virus i singular) som är en kombination av de två gamla.

Arvsmassan hos Influensa A är uppdelad på 8 olika segment. Viruset producerar en stor mängd av alla sina 8 olika segment. När ett nyproducerat virion sedan skall lämna cellen för att spridas, packas slumpvis 11 segment i ett hölje som sedan lämnar cellen. Detta leder till en stor del icke fullständiga virus (alla 8 olika segment är inte med). Men då två olika virus infekterat samma cell kan även segment från de två olika virusen packas i samma hölje som sedan infekterar en ny cell.

Då grisar kan smittas av humant influensavirus kan ett fågelvirus kombineras med ett humant virus i en gris vilket sedan återigen smittar en människa. Även tamfåglar tros vara viktiga för den här typen av kombination av virus.

På ett av dessa segment sitter genen för HA och på ett annat genen för NA. Alltså kan viruset få en typ av HA som kroppens immunförsvar inte känner igen.

Högpatogen influensa

För att fungera måste HA klyvas av ett enzym, olika mutationer kan göra att det klyvs lättare. Viruset kan spridas i fler celler och blir farligare.

Normalt infekterar influensa övre luftvägarna och tarmarna, med ovan nämnda mutation kan även andra celler infekteras bl.a. i hjärnan. Det finns fler förändringar som gör ett virus farligare. Viruset kan också muteras tillbaka till en lågpatogen form.

Fågelinfluensa/H5N1

Det kan tilläggas att det hos fågel finns 16 sorters HA och 9 sorters NA, långt ifrån alla har påträffats i människor. Vissa fåglar kan ses som de ”naturliga” bärarna av influensa A-virus, och är opåverkade av lågpatogena former som de ofta bär på.

Varför influensa-viruset inte sprids lättare mellan arter är inte helt klart. En del av förklaringen kan vara den receptor som HA binder till skiljer sig mellan arterna. Denna förklaring är dock långt ifrån tillfredställande.

H5N1 är som läsaren kanske redan räknat ut alltså ett influensa A-virus med hemaggluttinin av typ 5 och neuraminidas av typ 1. De människor som smittats har blivit utsatta för mycket hög dos virus, troligtvis direkt från tamfåglar (fjäderfä). Då transmission av smitta människa till människa har inträffat, har det varit fråga om mycket nära kontakt med en infekterad person.

H5N1 med tidigare nämnda mutation har påträffats och har haft ihjäl både tama och vilda fåglar. Över 200 miljoner fjäderfän från matproduktion har dött eller blivit avlivade för att förhindra att smittan sprids vidare.

Av de 258 (dec 2006) människor som smittats med H5N1 har 154 avlidit. Vad som inte brukar nämnas är att då viruset anpassar sig till människor och spridningen (människa till människa) ökar, sjunker ofta farligheten hos viruset. Att H5N1 finns i ett land är inget större hot mot de flesta människor, möjligtvis då undantaget de som jobbar med uppfödning eller slakt av fåglar.

Vad som skulle oroa mig är en ökad smittorisk mellan människor och trots att det är (vad vi känner till) 10 år sedan första människan smittades har detta inte verkat ske.

Fortsättning följer……….

I kommande artiklar tänkte jag skriva om smittspridning, olika antivirala medel och vaccin.

Synpunkter på artikeln kan postas i kommentarerna eller skickas till kaffe@cyber-rights.net

/Börje

Andra bloggar om: , , , , , , ,


Responses

  1. […] Skall hålla denna artikeln lite kortare än den förra, som kanske var något […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: